Ett grundläggande problem vid allt beslutsfattande är vår inneboende överdrivna självsäkerhet. De flesta tror också att de är bättre på att fatta beslut jämfört med andra individer. Det är detta fenomen som kallas för överkonfidens eller övertro. Detta skapar förstås ett avgörande problem vid alla typer av beslut. Den påverkar nämligen vår vilja att be om hjälp och samarbeta med andra i teamet eller utanför teamet. Den inneboende signalen i kroppen tror sig nämligen klara av beslut och beslutsfattande på egen hand.
Detta förklarar säkert ett antal händelser i ditt liv när du inte förstått varför medarbetare eller närstående inte kommit till dig och frågat dig om råd vid beslut. Det beror på att individen anser sig bättre än andra och bättre än dig på att fatta beslut. Vi har svårt att be om hjälp rent generellt men ännu svårare då vi tror att vi kan mer än andra.
Försök att svara på dessa tio frågor. De är ganska svåra så du får ett rejält handikapp, du får svara med ett intervall. Intervallet ska vara så pass smalt att du är 90 procent säker på att det rätta svaret hamnar inom intervallet. Exempel: Jag är till 90 procent säker att en jumbojet väger minst x ton och högst x ton.
Fråga Minsta värdet Högsta värdet
Visst är frågorna svåra men det är som sagt det som är meningen för att se hur du tar beslut under stor osäkerhet. Eftersom du fick sätta intervallet så brett att du skulle vara 90 procent säker på varje fråga så bör du fått 9 rätt av 10. Fick du det?
Antal rätt_____ av tio.
Du är inte ensam. Knappt en på hundra lyckas med denna bedrift. De allra flesta har fler fel än rätt och det är ett exempel på vår övertro, vår överkonfidens som påverkar väldigt mycket i arbetslivet.
Svaren på frågorna:
Det finns också en så kallad paradox inbyggd i beslutsprocessen. Vi tar ofta beslut om mångmiljoninvesteringar i teknik men vi använder inget teknikstöd vid själva beslutet. Det som är paradoxen är att teknikinvesteringen i de allra flesta fall har till syfte att underlätta framtida beslut och agerande i olika situationer. Det är alltför sällan ett antal olika variabler mäts och betygsätts och mycket sällan eller aldrig är det tvärfunktionella arbetsgrupper som arbetar fram beslutsunderlaget.
Det finns vetenskaplig forskning som stödjer tesen om att beslut gynnas av flera olika sorters input från många olika typer av funktioner och avdelningar. Trots detta tas ofta beslut av detta slag av en eller högst två avdelningar på företaget. Skälet till detta anges ofta som tidsbrist eller att andra avdelningar inte har kompetensen att förstå problematiken och komplexiteten.
Forskningen är dock entydig att det är just detta som är fördelen och styrkan med tvärfunktionella grupper. Jag tror skälet är något helt annat. Det som jag benämnt som överkonfidens eller övertro. Ett annat märkligt fenomen som berör just dyra investeringar är att vi tror att bara för de är dyra så är de bra. Om du är som folk i allmänhet tror du dyrt är lika med bra.
Det är precis som i exemplet med tomaterna fast översatt till pris. Det gäller en lite rolig undersökning som genomfördes på Sveriges lantbruksuniversitet och som visar detta spännande och intressanta fenomen. En grupp människor fick smaka på fyra olika tomater som sade komma från olika länder med olika odlingsformer. Inte helt oväntat blev de svenska ekologiska tomaterna utvalda som de allra godaste och de holländska rankades som de minst goda. Det var bara ett stort problem. Alla tomaterna kom från samma odlare i Sverige. Människor tycker också ett vin för femhundra kronor smakar bättre än ett vin för hundra trots att det är exakt samma vin.
Mitt konkreta råd till dig är då naturligtvis att involvera fler i dina beslut. Välj gärna ut oliktänkande och personer från en annan bakgrund och utbildning. All utveckling sker i skärningspunkten kring det kända och okända och mellan det beprövade och obeprövade. Jag har gjort precis samma sak när denna bok tillkommit. Låtit personer med helt olika bakgrund syna texterna i boken.
Att inte ta beslut är också ett beslut. Många gångar uppfattar ledare att de inte tagit något beslut i och med att de skjutit beslutet på framtiden. Detta är faktiskt också ett beslut vilket ofta personen inte vill kännas vid. Ett bra kontrollpåstående kan vara ”Så ni tog beslutet att skjuta upp beslutet?”. Detta påstående brukar väcka lite munterhet hos mottagaren och någon lam bortförklaring om att alla inte är närvarande eller att viss information fortfarande saknas för beslut.
Skälet till att vi skjuter på beslut är enkelt uttryckt, så kallad, beslutsångest.
När förmågan brister blir ofta utvägen att prokrastinera, skjuta upp beslutet. För att öka din eller din chefs förmåga avslutar jag med en enkel checklista.
Följande checklista är ett bra sätt att förenkla och öka förmågan hos dig själv och din omgivning att fatta välgrundade beslut:
Läs mer i boken Lätt att leda – En handbok som förenklar din roll som ledare och chef.
Gästbloggare - Thomas Lundqvist
Gästbloggare - Thomas Lundqvist
dec 12 2024 · Entreprenörskap, Konsult
nov 28 2024 · Entreprenörskap, Konsult
aug 27 2024 · Entreprenörskap, Konsult
apr 25 2024 · Entreprenörskap, Konsult
apr 18 2024 · Entreprenörskap, Konsult
feb 20 2024 · Entreprenörskap, Konsult
jan 31 2024 · Entreprenörskap, Konsult
dec 06 2023 · Entreprenörskap, IT, Konsult
nov 23 2023 · Entreprenörskap, Konsult
aug 16 2023 · Entreprenörskap, Försäljning i konsultbolag, Konsult
jul 05 2023 · Cinode, Entreprenörskap, Konsult
jun 28 2023 · Entreprenörskap, IT, Skills Management