Risk utifrån våra tankemönster

Thomas Lundqvist är aktuell med boken Lätt att leda – En handbok som förenklar din roll som ledare och chef. Den ger dig konkreta tips om hur du hanterar besvärliga människor. Det berör också hur du hanterar psykisk ohälsa. Sen innehåller den även konkreta tips kring beslutsfattande och konflikter på arbetsplatsen. Här berättar han om hur människor tänker kring risk.

Människor riskbedömer utifrån hur ofta de tänker på något. Tänker du ibland på flygolyckor men inte så ofta på bilolyckor så påverkar det din riskbedömning. Det som media rapporterar om påverkar i allra högsta grad din riskbedömning. Denna företeelse kallas för availability bias. Vi tenderar att utgå från vår erfarenhet och våra minnen när vi bedömer risker med att göra saker. När jag badar utomlands tänker jag mycket på hajar eftersom jag växte upp med filmen Jaws. Jag borde tänka mer på farliga strömmar vilket är mycket mer sannolikt.

Affektregeln

Vår bedömning av risk/nytta beror också på om vi ser det som positivt. Är vi rädda för att åka bil överväger risken nyttan och omvänt. Det kallas för affektregeln.

Vilket ord saker och ting kallas för har en mycket stor betydelse för vår bedömning av risk. Svininfluensan har ingenting med svin att göra men skrämmer mycket mer än dess medicinska benämning. Detsamma gäller BSE, vilket i folkmun kallades för galna kosjukan, myntat av en journalist på en av Englands största tidningar. De senaste årens utbrott av Ebola är en liknande situation. Ebola är namnet på en flod som rinner igenom ett av de drabbade länderna. Det låter mycket farligare är det ssRNA-virus som det egentligen är.

Inkonsekvent riskbedömning

Något som är lite märkligt, och något som du säkert märkt på dina chefer som passerat genom åren, är det som kallas inkonsekvent riskbedömning. En spelare ökar riskerna ju mer pengar de förlorat. Chefer gör motsvarande. Omgivningen tycker att nu får du ta det lite lugnt. Vi har riskerat tillräckligt redan men chefen är inte alls mottaglig för detta. Tvärtom, nu gäller det att fortsätta på den redan inslagna vägen. Det ökar risken markant.

Ägodelseffekten

Något som också påverkar dina medarbetares riskbedömning är den så kallade ägodelseffekten. Den innebär att så fort vi äger något förändras vi. Har vi ägarskap över ett projekt, arbetsrum, IT-system blir det svårare att ta beslut som påverkar risken. För risken finns att vi då blir av med det vi ”äger”. Det känns helt enkelt som en större förlust att lämna ifrån sig något man äger. Detta förklarar också det ekonomiska begreppet ”sunk cost”.

Ekonomen Richard Thaler ger som exempel ett par skor vi köper. Trots att vi inte använder dem kan vi inte kasta dem. Vi ”måste” betala av skulden i några år innan vi kan kasta dem. Samma kan gälla för utbildning. Trots att vi efter två år av utbildningen på fyra år inser att denna utbildning verkligen inte passade oss anser vi det klokt att fortsätta de ytterligare två åren. Skälet som anges är att de två nedlagda studieåren annars anses vara bortkastade (sunk cost). Ett annat begrepp som används är ”effort justification”. När vi lagt ned tid på något så försvarar vi ofta detta.

Trygghet

Något som också kan vara värt att belysa i sammanhanget är biologen Jakob von Uexkülls forskning. Han såg att evolutionen utformade våra uppfattningar och beteenden för överlevnad. Trygghet är mer betydelsefullt än överflöd vilket gör att vi ibland avstår risk mot trygghet. Skälet till att detta kan vara värt att ta upp är att många ledare lockar med vinster och överflöd och förstår inte oviljan hos medarbetarna eller cheferna. Mitt råd till dig är att locka med trygghet som den ökade risken kan åstadkomma på lång sikt.

En slutsats vi kan drar av riskbedömning är att vi väljer alternativen där risken att vi ska ångra oss är minst. Det gör att vi försöker slippa ånger och det leder till att vi ibland inte gör något överhuvudtaget. Vi försöker intala oss att det inte är någon mening nu när alla andra redan gjort det. Det är ingen mening att börja med Facebook idag. Det skulle man i så fall gjort för flera år sedan.

Helt fel – det är aldrig för sent att börja med vad du än vill göra i livet!

Underlåtenhetsbeslut

Jag tänkte avsluta detta inlägg om riskbedömning ur ett annat perspektiv. Det handlar om underlåtenhetsbeslut. När man frågar människor vad de ångrar under det senaste halvåret är det sina handlingar medan om du frågar dem vad de ångrar i livet är det situationer då de underlåtit att handla. Det kan vara värt att tänka på när du tar beslut eller underlåter att ta beslut.

”One of the reasons people stop learning is that they become less and less willing to risk failure”
– John Gardner, författare

https://www.youtube.com/watch?v=Q6y4ryYQPJo