Så lyckades Softhouse etablera sig i Bosnien

Himzo Music är ledare för Softhouse’s kontor i Sarajevo. Han kommer ursprungligen från Prijedor som ligger i nordvästra Bosnien. Som 17-åring tvingades Himzo att fly från sin hemstad. Idylliska Prijedor förvandlades till en stad med fruktansvärda koncentrationsläger. Många familjer, inklusive Himzos, förlorade någon eller flera av sina nära och kära.

Här berättar Himzo om sin resa och hur han lyckades etablera Softhouse Balkans.

Himzo tog chansen att föra samman två länder och kulturer för att skapa något unikt. Han är grundare av bolagets kontor i Sarajevo, som vuxit till 35 medarbetare och med sikte på att etablera sig på ytterligare en ort i Bosnien.

Som 17-åring hade jag precis avslutat tredje året på en fyraårig elektroteknisk gymnasielinje när kriget i Bosnien bröt ut. Tillsammans med min mamma och lillebror tvingades jag lämna vår hemstad och Bosnien. Vi lyckades ta oss till Kroatien där vi spenderade ungefär ett år som flyktingar tills jag blev myndig. Då hittade jag och min familj en möjlighet att lämna Kroatien för Sverige. Den första mars 1993 anlände vi till Ystad. Vi hade flera tillfälliga boende och hamnade tillslut i Hörby. Jag kunde äntligen återuppta min skolgång, men eftersom jag inte hade avgångsbetyg från gymnasiet i Bosnien fick jag gå om hela gymnasiet på Komvux.

Viljan att avancera

1995 träffade jag min nuvarande fru och ett år senare fick vi vår son Benjamin. Väldigt unga och utan inkomst behövde vi hitta en plan för att skapa ett bra liv för oss och vår son. Kort därefter flyttade vi till Malmö där jag fick jobb som taxichaufför. Arbetspassen skedde nattetid medan jag studerade på Komvux och högskola under dagarna.

I början på 2000-talet tog jag min Bachelor of Science inom data och elektroteknik. Dessvärre var det svårt att få jobb på grund av den stundande it-kraschen. Jag startade därför ett eget bolag och jobbade med utveckling av webbsidor i samarbete med olika reklambyråer. Samtidigt fortsatte jag att köra taxi för att dryga ut vår budget. 2003 fick jag mitt första “riktiga” jobb som mjukvaruutvecklare på Teleca i Malmö och därefter började min karriär ta fart. Alla tidigare erfarenheter bidrog till ambitionen och viljan att lära mig mer, växa samt avancera.

Efter åtta år på Teleca, som blev AU-System och därefter köptes upp av Cybercom, började jag år 2011 på Softhouse.

Bolag med stort hjärta

Att hamna på ett bolag som Softhouse med ett stort hjärta och en riklig dos entreprenörskultur var fantastiskt och precis vad jag alltid velat. Förutom att arbeta med mjukvaruutveckling, sälj och kundvård fick jag möjlighet att ha team- och leveransansvar.

Med tanke på min bakgrund och resa från Bosnien till Sverige kände jag efter ett par år på bolaget att jag ville bidra och göra någonting större. Det har alltid funnits i mina tankar att det vore utmanande och otroligt tillfredsställande att kunna jobba, verka och vistas i både Bosnien och Sverige. Att ta fram det bästa från båda länderna och skapa värde. Inte bara i form av pengar utan också genom att skapa långsiktigt värde för människor och foga samman våra kulturer på riktigt.

Främja samarbetet mellan länderna

Genom det svenska sättet att driva affärer, förhållningssätt till människor och samhället i stort, vill jag visa i Bosnien att med rätt inställning och vilja finns möjligheten att få samma villkor och chanser till utveckling. Både i professionella och privata sammanhang samtidigt som det går att driva ett lönsamt bolag.

Softhouse Balkans ska främja samarbetet mellan Sverige och Bosnien samt kombinera det bästa från båda länderna för att få människor att komma närmare varandra genom personliga kontakter och affärer.

Likheter i att driva företag

Själva utvecklingen av mjukvaruföretaget är snarlikt i båda länderna och i många fall identiskt när det kommer till det administrativa och operativa arbetet. Lagar och regler ser liknande ut. Självklart är många av processerna i Sverige digitaliserade och därmed enklare och snabbare att genomföra, inte minst mot myndigheter. Men i övrigt är inte skillnaderna stora.

”Jag såg en otrolig möjlighet att göra något som kan bli framgångsrikt, både affärsmässigt men även skapa värde på många fler plan i båda länderna.”

De stora utmaningar finns framför allt på det kulturella planet. Det skandinaviska sättet att driva affärer och förhålla sig till varandra i allmänhet och det svenska sättet i synnerhet skiljer sig mycket från resten av Europa. Ju längre söderut i Europa du kommer desto större blir skillnaden. I Sverige fostras du i att laget kommer före jaget. Dialog och förhandling är nödvändiga och konsensus är något du strävar efter. Hierarkier är knutet till ansvar och roll – inte till personen. Överlag finns ett starkt förtroende för myndigheter och företaget medarbetaren arbetar på.

Personligen tycker jag att detta är fantastiskt och pandemin har tydligt synliggjort att dessa goda egenskaper är mycket värda inom en organisation. Våra största utmaningar ligger i att visa att samma koncept kan fungera även i Bosnien. Det är ett framgångsrecept som bygger en långsiktig samt hållbar kultur och det är viktigt att våra medarbetare tar till sig detta på riktigt. Men genom att agera föredömligt, vara konsekventa och skapa gemensamma värden som vi förhåller oss till har vi kommit långt i denna processen i vårt företag i Sarajevo.

Stämningen och företagskulturen viktigast

Våra medarbetares otroliga engagemang märks både hos våra kunder men även kollegor i Sverige. Den sociala biten fungerar på ett helt annat plan i Bosnien än i Sverige. Alla som har besökt vårt kontor i Sarajevo vittnar om en otrolig positiv stämning, mycket skratt och välmående bland våra medarbetare. Det är svårt att undgå och inte bli tagen av den sociala gemenskapen som finns på kontoret.

För ett antal år sedan träffade vi en senior kille som hade jobbat på flera andra bolag i Bosnien. Efter att han hade genomgått våra krävande intervjuer bestämde vi oss för att han var helt rätt för oss. Inte bara som utvecklare utan även som person. Vi delade samma värderingar, visioner och önskemål och vi insåg att han kunde hjälpa oss att sprida dessa internt. När medarbetaren väl började gjorde han alla arbetsuppgifter precis som vi förväntat oss. Men engagemanget gentemot företaget och medarbetare uteblev. Han satt tyst och var iakttagande i flera månader och vi undrade hur vi kunde ha gjort en sådan felbedömning.

Bygga starkt förtroende

Men plötsligt efter några månader öppnade han upp sig och blev aktiv inom allt. Han kom med utmärkta förslag, hjälpte många yngre medarbetare och agerade som vi hade förväntat oss. Detta var något som jag behövde förstå och efter en gemensam lunch berättade han att allting kändes väldigt bra när han började. Dock var han helt säker på att det fanns en “catch”. Därför väntade han på att den skulle komma fram, som det har gjort flera gånger tidigare i bolag han jobbat för. När han insåg att det inte fanns en catch växte tilliten och förtroendet vilket frigjorde hela hans potential.

Ett annat perspektiv är när våra kunder får uppleva samma tillit för oss. Många gånger händer det att kunder är tveksamma till ett samarbete. Ibland på grund av dåliga erfarenheter med att lägga ut mjukvaruutveckling externt och att göra det i andra länder. Detta manifesteras delvis genom att kraven på leveransen ofta är betydligt högre än om samma leverans skulle göras i Sverige. Men det kommer alltid ett ögonblick när kunden inser att det som levereras är bra. De ändrar sin inställning och förblir våra kunder under många år.

Det bästa för mig är att bevittna alla dessa förändringar. Jag är oerhört stolt att vara den som har möjliggjort att bygga broar mellan båda länder och människor.

Framtiden är ljus

Det typiska kundsamarbetet består vanligtvis av en teamleverans som sträcker sig över flera år. Alla våra kunder, förutom en, har sin hemvist i Sverige. Vi agerar som deras tekniska partner där vi ansvarar för hela leveransen. Våra team har oftast en nyckelroll i de projekten som vi levererar, som exempelvis arkitekt och Scrum Master och i vissa fall även Produktägare.

Storlek på våra kunderna varierar – från stora bolag i Sandviken-koncernen till mindre utbildningsföretag. Vi jobbar bland annat med produktutveckling inom IoT, bokningssystem för konferensrum med tillhörande hårdvara, styrmoduler för elgeneratorer, ansiktsigenkänning och integration av dessa mot diverse entrésystem, utbildnings- och rekryteringsplattformar. Vi använder oss av varierande språk och ramverk men C/C++, .NET samt olika JavaScript-ramverk är dominerande.

Ekonomin är ganska ansträngande vid varje bolagsuppstart, så var även fallet för oss. Trots det har vi kunnat uppnå en årlig ekonomiskt tillväxt på 30 procent, vilket är otroligt häftigt. Det bevisar att den valda strategin är rätt. Det ekonomiska resultatet ger oss friheten att satsa ännu mer på tillväxt och utveckling framåt.

Vår nästa utmaning är att expandera utan att äventyra kulturen och arbetssättet som vi har byggt under alla dessa år. Idag är vi 35 medarbetare i Sarajevo men ambitionen är att bli fler. Vi planerar att växa på vårt nuvarande kontor, men vi kikar också på att etablera oss på andra orter i Bosnien.

Om Bosnien idag

Bosnien ligger i Europa, två timmars flygtid från Sverige, i samma tidszon. Det bor cirka 100.000 bosnier i Sverige som är väl integrerade i det svenska samhället.