Vi väljer själva hur vi tänker. Ur ett ledarperspektiv handlar det om att vara coachen, som hjälper sin personal att navigera utanför den komfortabla zonen. Både att utmana, men också att hjälpa till med att skapa öar som minskar avståndet till den komfortabla zonen i en lärande kultur.
Nu när jag själv tittar i min kalender och ser vad jag har under den kommande veckan, finns där ett antal aktiviteter som ligger utanför min komfortabla zon. Jag vill ha det så, för det är då jag känner mig levande och utvecklas. Det är också då jag har som roligast. Det finns en nervositet, som jag vet är min kropps sätt att säga till mig att göra mitt bästa och jag känner att det är på riktigt.
Ibland är det skrämmande när hoppet mellan min komfortabla zon och den aktuella aktiviteten är för stort. Om det varit för tre år sedan, hade det varit en riktig skräckupplevelse att titta på vad jag har planerat i min kalender för kommande vecka. Jag har ingen aning om hur jag ska lösa det. Nu känns det okej, även om jag är utanför min komfortabla zon.
Vad är det som gör detta intressant ur ett agilt ledarskapsperspektiv? Jo, i den agila världen handlar det om att maximera värdet av det jobb som vi gör. Agila ledare hjälper till att skapa de bästa förutsättningarna för individerna som ska göra jobbet. Både när det gäller lärande, kreativitet och effektivitet presterar vi som bäst när vi är utanför vår komfortabla zon. Min huvudfråga är om man kan få samma effekt även om man är komfortabel i att vara utanför sin komfortabla zon? Jag är övertygad om det!
Inspirationen till denna artikel är ett Ted Talk-avsnitt av Tim Harford där han berättade hur frustration kan öka kreativiteten. Genom att byta ut en av teammedlemmarna, till någon de andra inte kände, presterade gruppen betydligt bättre. Den intressantaste skillnaden var, att i grupperna där alla kände varandra, tyckte de att arbetet hade gått bra och de var nöjda med sitt resultat. De andra grupperna tyckte att det hade varit jobbigt och de var inte alls nöjda med resultatet. Tim kallade fenomenet för the Awkward Stranger.
När jag såg detta kom jag att tänka på ett avsnitt i boken Make it Stick. Det handlar om en lärare som lyckades få eleverna att prestera bättre resultat samtidigt som han fick dem att gilla hans undervisning. Det speciella var att läraren använde sig av en metodik som normalt får oss att känna oss väldigt obekväma.
Om vi i vårt agila ledarskap kan hjälpa våra medarbetare att navigera utanför den komfortabla zonen, möjliggör vi ett effektivare resultat och en snabbare kompetensutveckling. Hur åstadkommer du då detta rent praktiskt?
Vad kan du göra för att skapa komfort utanför den komfortabla zonen?
Kom ihåg att Du väljer hur Du tänker. Ur ett ledarperspektiv handlar det om att vara coachen som hjälper sin personal att navigera utanför den komfortabla zonen. Utmana och hjälp till med att skapa öar som minskar avståndet till den komfortabla zonen i en lärande kultur.
Detta är mina tankar kring ämnet och jag skulle uppskatta att höra era historier, tips på hur man kan vara komfortabel utanför den komfortabla zonen eller andra reflektioner kring ämnet.
Referenser
TED Talk by Tim Harford:How frustration can make us more creative
Gästbloggare - Tom Mårdh, Senior Consultant, Softhouse Consulting
Gästbloggare - Tom Mårdh, Senior Consultant, Softhouse Consulting
nov 15 2024 · Konsult
nov 08 2024 · Konsult
nov 05 2024 · Konsult
okt 30 2024 · Konsult
okt 24 2024 · Konsult
okt 16 2024 · Konsult
okt 01 2024 · Konsult
sep 26 2024 · Konsult
sep 03 2024 · Konsult
aug 29 2024 · Konsult
aug 27 2024 · Entreprenörskap, Konsult
aug 20 2024 · Konsult