”Svenska IT-företag sämst på jämställdhet.” Nyligen publicerade Experis en undersökning om jämställdhet i olika branscher. Granskningen visar att den svenska IT-branschen är sämst. Endast 6 av 70 svarande företag, 9 procent, uppger att de är jämställda. Medan den genomsnittliga siffran visar att 16 procent av bolagen anser sig vara fullt jämställda.
Och visst kände vi igen oss. På Netlight blev vi negativt överraskade när vi vid årsskiftet först läste resultatet från vår första professionellt genomförda mätning i DEI, i samarbete med finska Inklusiiv. Vi var svaga på så många saker. Sämst kändes det som.
Men är det verkligen så? Vilka är de 16 procent bolag som anser sig vara fullt jämställda, eller de 9 procent IT-företag som säger så, för den delen? Är de verkligen de mest jämställda? Eller kan det vara så att de är minst jämställda för att de i själva verket saknar medvetenhet om sina svagheter?
Vi har svårt att svälja att ett bolag som aktivt och seriöst arbetar med jämställdhet och DEI (diversity, equity, inclusion) skulle säga att de är fullt jämställda. Att nu är det klart, arbetet är färdigt, målet är nått. Det låter lite som argumenten att jämställdheten har gått för långt, nu får det räcka. Eller den närbesläktade ursäkten att andra minsann är mindre jämställda.
”Vi kommer att fortsätta göra framsteg, men vi kommer aldrig att vara klara” skrev vi i vår tidigare Cinode-artikel om Netlights DEI-strategi. Och den åsikten har vi fortfarande. Vi har full respekt för att jämställdhetsarbete är tufft. Det tar lång tid. Sannolikt tar det aldrig slut. Att ta tillvara på varje enskild individs styrkor kräver ett konstant ifrågasättande, en nyfikenhet, en önskan om att bli bättre. Även när det går bra.
Vår erfarenhet visar att jämställdhetsarbete är som tuffast när det går som bäst. Det är då en trötthet uppstår i organisationen, och argumentet ”Är vi inte klara nu?” plötsligt får luft under vingarna, ”Det går ju så bra nu!”
Det kan låta kontraintuitivt, men vår erfarenhet säger att det är då, när ens flow är som bäst, som det gäller att elda på. Vila en kort stund går snarare bra när det går dåligt och inget hjälper, men då som en kraftsamling inför ett nytt ryck.
Vill företaget dessutom bedriva ett heltäckande arbete inom DEI får de räkna med att det uppstår intern konkurrens. ”Ska vi verkligen satsa mer på könsrelaterade frågor nu? Är det inte dags att fokusera på etnicitet och BIPOC?”
I stället för att enas konstruktivt i den gemensamma frågan för jämlikhet och inklusion börjar intressen rivalisera med – och i värsta fall kannibalisera på – varandra. Framför allt när en fråga går bra. I stället för att ta rygg där det finns flow tenderar vi mot att bromsa den.
Och bakom detta ligger sedan fullkomligt orealistiska förväntningar som gör att initiativ ifrågasätts. DEI motiveras ofta av att det får grupper att prestera bättre. Motståndarna å sin sida väljer att bortse från kravet på inklusion och hävdar bestämt att lika grupper jobbar bäst. De fortsätter därför att leta djupare i samma pool efter personer med allt mindre potential. Deras argument är relativt enkla att bemöta. Förespråkare är nästan värre, för deras förväntningar på vad ett mångfaldstillskott till teamet skulle innebära är helt orealistiska. För den krassa verkligheten är att det med största sannolikhet inte kommer uppstå något magiskt. Däremot kommer en person som inkluderas inte hämmas och därför leverera sin fulla potential. Vilket är precis det vi ska eftersträva.
Allt detta måste vi vara medvetna om och förstå om vi strävar efter att kalla oss jämställda. För det är en strävan. En strävan som de som kallar sig jämställda sannolikt gett upp för länge sedan. Eller kanske aldrig förstått.
Men tillbaka till vår DEI-mätning, som visat alla möjliga områden som kunde förbättras. För samtidigt visade den att många var väldigt nöjda med vårt DEI-arbete. Hur skulle vi tolka det? Inklusiiv gav oss svaret: medvetenheten i hela organisationen hade vi all anledning att vara stolta över. Och ta till oss stoltheten inom organisationen att vi hade vågat fråga och att vi skulle ta deras svar på allvar.
För bara någon månad sedan blev Netlight utsett av Karriärföretagen till ett av Sveriges mest attraktiva bolag för kvinnor och det mest attraktiva i IT-branschen. Vi blev förstås stolta som tuppar. Vilken milstolpe! Men anser vi därmed att vi är ett jämställt företag, att vi är klara nu? Svaret är nej.
Vi sållar oss till de 91 procent IT-företag som förstår att vi sannolikt aldrig kommer dit, men aldrig kommer sluta att sträva. Och vi är stolta över att tillhöra en bransch som tar jämställdhet på stort allvar.
Gästbloggare - Tom Andersson och Erik Ringertz, Partners at Netlight
Gästbloggare - Tom Andersson och Erik Ringertz, Partners at Netlight
nov 15 2024 · Konsult
nov 08 2024 · Konsult
nov 05 2024 · Konsult
okt 30 2024 · Konsult
okt 24 2024 · Konsult
okt 16 2024 · Konsult
okt 01 2024 · Konsult
sep 26 2024 · Konsult
sep 03 2024 · Konsult
aug 29 2024 · Konsult
aug 27 2024 · Entreprenörskap, Konsult
aug 20 2024 · Konsult