Vill du förstå hur du skapar bra idéer? Sätt på ugnen.

^{Gästbloggare – Magdalena Bibik, idéstrateg och expert på idégenerering.}

I en värld av processer finns det en som vi ofta glömmer bort, eller inte prioriterar. Jag må vara partisk när jag hävdar att det är den viktigaste av alla processer som vi kommer i kontakt med, eftersom den ska mynna ut i en tjänst, ett koncept eller en produkt. Jag pratar om idégenereringsprocessen – vägen att gå från tanke till handling.

Idégenereringsprocessen påminner om bakning. Banal analogi kanske du tänker? Men har du väl tagit in jämförelsen sitter den i ryggmärgen. Varje gång du ser en kakform i ugnen kommer du hädanefter att tänka på idéer. Nämnde jag att jag arbetar med idépsykologi?

Införskaffa all kunskap

Vi inleder med den så kallade förberedelsefasen. Detta skede handlar inte specifikt om att skapa själva idén, utan snarare bidra till en informationsbank när det väl är dags för brainstorming. I denna fas införskaffar du all kunskap om branschen, kunden, konkurrenterna och trenderna.

När ni sedan ska idégenerera kan ni fatta beslut baserad på en gedigen förkunskap. Det är nu du lär dig att mjöl, socker och ägg behövs för att baka en sockerkaka medan en surdeg, om du gör den från grunden, ska stå i fyra dagar innan den matas. Är ni fler som skapar idéer? Då är det bra om alla har liknande nivå av förkunskaper, även om det de facto inte innebär att alla kan samma saker. 

Fokusera på att förstå problemet

Nästa steg är klassisk brainstorming – som kan innebära såväl början som slutet på arbetet. Personligen minns jag med blandade känslor när idéerna skulle bli klara till lunch. På två timmar skulle vi komma på ”något kreativt”. Problemet var att vi varken visste vad vi skulle generera, till vem eller varför. Det brukade resultera i något snarlikt vi tidigare hade gjort, med en liten twist som skulle avleda uppmärksamheten från det faktum att idén faktiskt inte var innovativ. Jämför det med att dekorera vanliga muffins med ovanliga bär. Kul vid första anblicken, men vid närmare eftertanke ganska generiskt.

Under mina år som idéstrateg har jag smärtsamt nog insett att min upplevelse av brainstorming är något jag delar med väldigt många. Men det finns ingen skurk i sammanhanget utan vi behöver lära oss det vi inte vet.

Brainstorming ska endast handla om att förstå problemet. Vad är det kunden vill ha? Vad är det hen brottas med? Vilka begränsningar har hen? Laktosintolerans? Nötallergi? För att dra en parallell till bakning. Vilket ändamål bakar vi för? Är det småkakor eller en bröllopstårta som kunden efterfrågar? 

Skapa något bättre än konkurrenterna

Det är mycket roligare att bolla lösningar än att analysera problem. Därför kan det vara bra med en ”gatekeeper” som ser till att ingen förhastar sig ut ur det så kallade problem space, innan det är kristallklart vad det är som faktiskt ska lösas. Och sedan ska den insikten tänkas igenom. Se det som den första jäsningen av två.

Först därefter kommer det eftertraktade brainstorming-mötet om förslag på lösning. Det är nu ni formar själva idén. Nu är det dags att vara kreativ, innovativ och bättre än konkurrenterna på att skapa något som kunderna kommer vilja ha. Dekorera, mejsla och knåda. Men om du tror att det är läge att börja tillverka din MVP eller prototyp måste jag dessvärre göra dig besviken. Först är det nämligen dags för sista jäsningen. 

Stunden när du inser vad idén löser

Vi släpper bakningen en stund och går tillbaka till den klassiska bilden av en idéskapare som plötsligt får en uppenbarelse som landar i en färdig idé. Vid det här laget förstår du att det inte går till så. En aha-upplevelse är varken exotisk eller omvälvande. Den är egentligen inget annat än slutet på inkubationsprocessen, under vilken den gamla informationen från informationsbanken har fått möjlighet att stråla samman med de nya insikterna för att bilda fler tanketrådar och därmed nya idéer.

Om inkubationen inte får den tid som den behöver kommer hjärna inte hinna bearbeta idéerna och resultatet blir inte lika innovativt. Dessutom blir det mindre genomtänkt och därmed ofta sämre.

Aha-upplevelsen är helt enkelt stunden när du förstår vad det är idén ska lösa och hur den ska vara utformad för att kunna göra det på bästa sätt. Jag beskriver det som ”lilla aha” och ”stora aha”. Lilla aha får du i slutet av inkubationen av det första brainstorming-mötet när du når en förståelse för problemet, och stora aha efter den andra inkubationstiden när lösningen plötsligt finns där framför dig. 

Det som är mest bekymmersamt med inkubationen är att den, i likhet med jäsningen, tar tid. Tid som ibland faktiskt inte finns, eller så får den inte utrymmet som det förtjänar. Nästa gång någon argumenterar för en snabb idégenereringsprocess kan du bjuda på ojästa hembakta kanelbullar istället för bageriets fikabröd.

Jäsa innan färdigställande

Sista steget i idégenereringsprocessen handlar om utvärderingen. Ponera nu att du har kommit på din idé och den är redo för marknaden. Du har bakat din tårta och nu ska du provsmaka. Du ställer dig frågan; är vi rätt team att jobba med den här idén?

Har vi resurser, tid och kompetens?

Är det något som kunderna faktiskt vill ha – eller var marsipanrulltårtan med smak av lakrits och persika mer attraktiv i teorin?

Hade ni behövt veta något ytterligare innan receptkonstruktionen, för att undvika dödbak? Och har ni tålamod att låta era skapelser jäsa tillräckligt innan färdigställande? Utvärderingsfasen är svår, särskilt inom en företagskultur där det är viktigare att den egna idén får se dagens ljus än att verkställa det förslag som faktiskt är bäst för ändamålet.

Prioritera idéarbetet rätt

Idégenereringsprocessen skiljer sig inte märkbart från andra processer som du dagligen kommer i kontakt med. Vad du än ska ta dig an handlar det om att:

1. Ha nödvändiga förkunskaper.
2. Inte rusa mot lösningen innan du har förstått problemet.
3. Ta dig tid att tänka igenom både problemställningen och lösningen.
4. Formulera en lösning.
5. Utvärdera om den verkligen är lika bra som du tror.

Mitt mission är att utveckla människor som utvecklar idéer. Jag besparar mig käcka titlar som ”idébagare”, men nu när du har hört jämförelsen går den inte riktigt att ”unlearn”. Min förhoppning är att fler konsulter, team och organisationer prioriterar ett gediget idéarbete när de förstår vad det kan leda till.

Allra viktigast är att förstår vilka konsekvenser det kan innebära om du hoppar över något steg i idégenereringsprocessen. Hamnar du i ett läge där du vill göra ett ordentligt idéarbete, men kunden skyndar på – hör av dig, så ska jag ge dig ännu fler argument för hur du motiverar fler timmar än vad kunden är villig att avsätta till idéskapande. Jag har gjort det förr. 

Men jag hoppas också att du under sommaren njuter av härligt goda jordgubbstårtor. Om det är din grej förstås… Alla idéer passar inte alla, förstås.