Får rätt konsult rätt ersättning?

I Sverige finns tiotusentals projektkonsulter som har fått förtroendet att ingå olika kundprojekt. Konsultuppdrag finns i alla branscher och sektorer. Det handlar om allt från små inhouse-projekt till stora projekt. Sammanlagt får konsultbolagen flera miljarder kronor i månaden i ersättning för sina konsulters arbete. Men är miljarderna rätt fördelade mellan konsulterna?

Om konsultarvodet inte avspeglar skillnaderna i kompetens och resultat mellan dem som utför uppdraget är pengarna i praktiken bortkastade för det företag som köper in konsulttjänsten. Miljarder kronor i månaden betalas ut i arvoden till konsultbolag där den enskilda konsultens arbetsinsats och leveranskapacitet mer eller mindre saknar koppling till storleken på arvodet. Om man räknar in osynliga kostnader, exempelvis konsultmäklares förmedlingsavgifter, som är allt mellan 1-20% av en konsults arvode, tillkommer stora kostnader; kostnader som är helt onödiga. För det går att göra annorlunda.

Det blir skillnad om företaget som köper konsulttjänsten tillämpar tydliga bedömningskriterier och ser till att alla i organisationen känner till dem och förstår dem. Om de arbetar systematiskt med uppföljning och utvärdering och förhandlar utifrån hur var och en har uppnått uppsatta mål och krav på resultat, inte som med dagens fastprismodeller eller ramavtal. Ett företag som jobbar så kan sluta betrakta konsultarvoden som kostnader utan ser dem i stället som en investering som lönar sig, i form av utveckling, med konkreta resultat, som kan föras tillbaka in i organisationen.

Tyvärr verkar många inköpsavdelningar på företag och i offentlig sektor vara förhållandevis oengagerade i och okunniga om betydelsen av prissättningen av konsulttjänster. Inom organisationer som köper konsulttjänster finns i nuläget inte tillräcklig förståelse för de stora investeringar som görs i konsulternas speciella expertis. Likaså saknas ofta en effektiv styrning av dessa investeringar, vilket innebär att stora summor går till spillo varje månad.

Det är inte bara ett problem för företagen själva, utan även för Sveriges skattebetalare. Istället måste en starkare koppling finnas mellan konsultarvodet och kompetens/förmåga vilket skulle leda till ett sundare syn på arvoden som skulle gynna hela konsultbranschen, både konsultbolag och konsultköpare.