Klimatåret 2021 för konsulter

Jan 11 2021 · Konsult

Skrivet av: Mattias Goldmann

Vår uppgift som konsulter är att vara steget före uppdragsgivaren. Vi ska veta vad som är viktigt, när det sker och vad konsekvenserna blir. I takt med att klimatfrågans betydelse ökar – bortsett från corona var den störst i media 2020 – ökar också förväntningarna på vad vi ska kunna. Här delar Swecos hållbarhetschef Mattias Goldmann med sig av de viktigaste händelserna under året.

Inleder året med att hålla koll på EU

Gröna Given (Green Deal) träder i kraft nu. Det är en viktig pusselbit i att nå målet om 55 procent minskad klimatpåverkan till 2030 jämfört med 1990 samt klimatneutralitet till 2050.

Här finns investeringar i miljövänlig teknik, stöd till innovativ industri, omställning av transportsektorn, utfasning av fossila bränslen i energisektorn, energieffektivare byggnader och utökat internationellt samarbete. Enorma summor är i omlopp. Enbart mekanismen för rättvis omställning ska bidra med minst 100 miljarder euro till de regioner som står inför den svåraste omställningen. Detta är relevant för alla!

Februari håller koll på USA

President Biden tillträder förvisso 20 januari men på klimatområdet är ett första märkesdatum den 19 februari då USA återinträder i Parisavtalet. Det slår fast att varje undertecknande land nu ska lämna in sina första ”Enhanced Action”, skärpta klimatåtaganden. Hur mycket av Bidens Build Back Better-klimatplattform som kommer med blir av global relevans för näringsliv och politik.

Mars med fokus på Kina

Kina är världens folkrikaste land och största utsläppare av växthusgaser. Deras 14e femårsplan och Vision 2035 antas på partikongressen i mars. Här konkretiseras hur Kina ska bli klimatneutralt till år 2060; deras ”Enhanced Action”. Det är första gången Kina sätter ett sådant mål. Det får förstås enormt stor betydelse för skiftet från kolkraft till sol och vind, för omställningen till elektromobilitet samt för omställningen till cirkulär produktion. Räkna också med en forskningsfond för klimatet, en nationell utsläppshandel och en storsatsning på klimatneutrala städer. Inte minst för svenska företag med kinesiska (del)ägare, omfattande import från Kina eller export dit är detta helt centralt att hålla koll på.

I april zoomar vi in på Sverige

Regeringen lämnar sin ekonomiska vårproposition och Vårändringsbudgeten till riksdagen. Med lite tur bli det den första budget där vi på allvar kan planera för tiden bortom pandemin. Hittills har Sverige anslagit en betydligt mindre del av budgeten till den gröna omställning som måste ta fart nu. Och den rödgröna regeringen pekar på just denna kommande budget där det på allvar ska ske. En första inblick i vad som kan vara att vänta kommer i Klimatpolitiska Rådets årliga rapport och rekommendationer, som lämnas till regeringen under mars. Att hålla koll på de konkreta inslagen är förstås helt avgörande för den som vill hjälpa företag, kommuner och organisationer att påskynda omställningen – och få en del av arbetet finansierat med statliga medel. 

I maj lyfter vi blicken till global nivå och FN-förhandlingar

Det är dags för toppmötet COP15 om biodiversitet som sköts upp från oktober 2020. Formellt hålls mötet i kinesiska Kunming, men i praktiken huvudsakligen digitalt. Detta är det första stora FN-mötet efter pandemin och första gången efter de skrämmande larmrapporterna om att en miljon arter av de totalt åtta miljoner som finns på jordklotet står inför utrotning om inte situationen snabbt vänds. Dokumentet som föreslås antas för en post-2020 Global Biodiversity Framework har ett starkt fokus på matsäkerhet och överlevnad för de mest utsatta, men också en stark koppling till klimatfrågan.

Juni och fokus på de EU-länder som intresserar oss mest

Varje medlemsland ska nu rapportera till EU-kommissionen vilka viktiga lagändringar som krävs för att nå klimatmålen. Det blir ett utmärkt ”stocktake” för att få koll på vad som kommer att ske land för land. Samtidigt ska kommissionen ange vilka lagförändringar de menar behövs för att klara klimatmålen. Dessa blir sedan föremål för en lång tids behandling och troligen är det enskilt viktigaste dokumentet för att hålla koll på var EU är på väg inom klimat, energi, miljö, infrastruktur, jordbruk och forskning.

I juli är det åter dags att ha fokus på Sverige

I bästa fall med Almedalsveckans återkomst. Att klimat i så fall kommer att vara ett helt centralt tema är ingen vågad gissning, särskilt om vi åter får en het och torr sommar. Mer specifikt börjar också processen för att förbjuda fossila drivmedel och/eller fossilbilar, utifrån den statliga utredning som lämnas in sista juni. För den stora del av svensk ekonomi som är transportknuten är detta helt centralt – och det utgör central pusselbit i Sveriges mål att bli världens första fossilfria välfärdsnation.

Augusti – Vatten i fokus

Vatten är på väg att bli den nästa stora hållbarhetsfrågan. Den hamnar i centrum genom Världsvattenveckan 23-27:e med temat ”Building Resilience Faster”. Hur minskar vår sårbarhet mot stigande havsnivåer, häftigare skyfall, mer långvarig torka eller saltvattenintrång i dricksvattnet? Dessa delar av klimatanpassningen får inte stort utrymme på klimatkonferenserna men är avgörande inte minst för våra städer.

September och klimatfinansiering

Näringslivets klimatomställning med gigantiska Climate Week i New York 20-26:e september. Det är en slags förfest för COP26. Vilket tryck det blir här avgör hur långt vi kommer knappt två månader senare. Det är bästa tillfället att skapa sig en samlad bild av hur klimatomställningen går i företagsvärlden.  

I oktober laddar vi för COP26

Men för den som vill ha en tydlig hållpunkt är Climate Engineering in Context 5-8 oktober spännande att hålla koll på. Här möts forskning, policy och civilsamhälle för att granska vad som händer inom geoengineering. För de flesta av oss är detta skrämmande, kanske direkt avskyvärt. Men det tänkte vi också om klimatanpassning, CCS/BECCS och direct air capture. De två sistnämnda teknikerna ingår i vad som granskas av Institute for Advanced Sustainability Studies i Potsdam.

November – årets klimatmässiga höjdpunkt

FN:s klimattoppmöte COP26 i Glasgow den 1-12:e november. De sista pusselbitarna i Parisavtalet ska läggas, däribland en mekanism för gemensamma utsläppsminskningar som ersätter Kyotoprotokollets CDM. Samtidigt ska världen sammanställa ländernas ”Enhanced Actions”, som löper som en röd tråd genom året. Den fortsatta internationella klimatfinansieringen behöver ta kliv framåt. Förhoppningsvis får vi se en rad nationella initiativ för att flytta fram positionerna, inklusive från britterna själva som efter Brexit vill visa att de inte tappat styrfart.

Under december granskar vi statsbudgeten för 2022

Eftersom det är valår kan vi räkna med storsatsningar från den rödgröna regeringen, liksom en tydligare styrning av myndigheter och statligt ägda bolag. Samtidigt har vi anledning att granska oppositionspartierna noggrannare än tidigare år. Detta eftersom det är val i september och budgetförslag de lägger är vad de går till val på för nästa mandatperiod.

… och i januari 2022 kommer en ny årsguide för dig som vill bistå omvärlden i dess klimatsmarta omställning!

Gästbloggare - Mattias Goldmann, Hållbarhetschef på Sweco

Gästbloggare - Mattias Goldmann, Hållbarhetschef på Sweco

Mattias har utsetts till Mäktigast i Hållbarhetssverige, dubbats till riddare av franska regeringen för sitt klimatarbete och tidigare korats till Årets Framtidspolitiker. Han är nu Hållbarhetschef på Sweco och författare till den nya boken Klimatsynda.

Du kanske också gillar...

Alla inlägg