Förekommer det strukturell diskriminering utifrån hudfärg i tech- och konsultbranschen?

Dagen efter Black Lives Matter-manifestationen i Stockholm dök det upp en tråd i min LinkedIn-feed. En svart kvinna, yrkesverksam i Sverige, med tusentals följare på Linkedin, ville använda sin röst och lyfta frågan om rasism på arbetsplatser. Hon delade med sig av att hon under sitt yrkesliv blivit kallad N-ordet av kollegor och om andra rasistiska kränkningar hon mött i sin professionella vardag på grund av sin hudfärg. Till min stora förvåning delade hon också med sig om att hon, efter inlägget, fått DM:s om att denna typ av dialog inte passar på LinkedIn.

Ledsen, besviken och oroad av det jag läste, samt de senaste veckornas cirkulerande videos om våld och kränkningar mot svarta människor världen över, började jag se mig omkring. Hur ser det ut i min omgivning, i tech- och konsultbranschen?

47 procent av tillfrågade icke-vita upplever det svårare att ha en framgångsrik karriär i techbranschen

Undersökningar gällande mångfald i techbranschen visar en tydlig bild, som jag tycker bäst beskrivs såhär:

“Ledningsgruppen är väldigt vit och väldigt svensk, det finns ett tydligt glastak där”, en utvecklare vid ett techbolag i Allbrights rapport ” TECH LEVER GRABBMYTEN” från maj 2020.

Vidare kan man läsa i samma rapport att ”enligt den enkät som anställda på techbolagen har besvarat upplever hela 47 procent av de icke-vita anställda att det är svårare för dem att ha en framgångsrik karriär inom tech på grund av sin identitet eller etniska bakgrund”.

2018 publicerade Länsstyrelsen sin rapport ”Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden” och sammanfattar undersökningarna såhär: ”Strukturell diskriminering utifrån hudfärg berör i dag en omfattande del av befolkningen. Tydliga kopplingar mellan inkomst och hudfärg finns, trots motsvarande utbildning”.

Vad säger mina branschkollegor?

För att få en mer lokal bild av verkligheten vände jag mig till mitt professionella nätverk som mestadels består av yrkesverksamma i tech- och konsultbranschen i Sverige. Den stora majoriteten av listan var vit. Men jag lyckades hitta några få branschkollegor som dessutom valde att dela med sig av sina erfarenheter från sin professionella vardag.

Hur går vi vidare?

Här har vi det, svart på vitt. Våra kollegors samt medmänniskors erfarenheter av rasism och diskriminering på arbetsplatsen. Vad gör vi nu?

Jag har tyvärr inte svar på alla frågor men jag vet att vi måste prata om det. Vi måste uppmuntra att problemen delas och diskuteras öppet och vi måste se till att våra listor på LinkedIn blir mindre vita. På samma sätt som vi aktivt arbetar med att få in kvinnor in i branschen bör vi välkomna och uppmuntra människor med annan etnisk bakgrund, inte driva iväg dem.

Som vi har lärt oss från jämställdhetsarbetet är lösningarna oftast av både lång- och kortsiktig karaktär. Nolltolerans mot rasistiska skällsord är ett uppenbart kortsiktig införande, men det gäller också att arbeta på långt sikt. Hur skapar vi en arbetsmiljö som speglar Sverige som det ser ut idag, det vill säga ett mångkulturellt samhälle? Hur attraherar vi ungdomar med olika religiösa och etniska bakgrund till tech- och konsultbranschen?

Ett initiativ, som jag personligen kan rekommendera, är att bli Partnerbolag och Klasscoach via MyDreamNow. Via detta initiativ kan vi påverka barn i utsatta områden (oftast med annan etnisk bakgrund) redan i grundskolan till att uppnå sina drömmar men också visa dem att det finns en plats för alla på våra arbetsplatser.

Finns det fler idéer och tankar därute?